Sol, Safari & Serundeng
En kryddig reseberättelse av Anders och Marianne Lennqvist
Dag 0, på väg till Kairo

Så har då vår långa resa börjat. Inte förrän vi sitter här på planet mot Kairo känns det som jag trodde det skulle kännas. Allting blev så stressigt när vi skulle packa och hyra ut lägenheten. Men nu har vi lugnat ner oss lite och till slut förstått vad det egentligen är vi gett oss in på. Vårt livs stora resa! Jag är säker på att vi kommer lärt oss massor när vi kommer hem igen om 14 månader. Varför gör man då en sådan har resa? Den kommer ju att bli väldig jobbig, dyr och ibland jättebesvärlig. Vi kanske blir av med kameran och alla saker, ja kanske till och med rånade. Vore det då inte enklare att stanna hemma? "Nej!" För om man sätter sig ner en stjärnklar natt och tittar upp på himlen inser man lätt vilken obetydlig varelse man egentligen är. Vad spelar det då för roll vad man eventuellt råkar ut för? Det viktigaste är väl att göra det man tycker är rätt?

Dag 2, Kairo

Gårdagskvällen blev ju något att minnas! När vi klivit av flyget och passerat tullen kom den obligatoriska horden av taxichaufförer. Vi struntade i den och gick bort till bussarna istället. Där hade några andra backpackers samlats och stod och förhandlade med en chaufför. Vi hängde på och följde med in till stan. Vi hamnade längst bak i bussen tillsammans med en kille från England och en tjej från Australien. När vi blev avläppta mitt inne i Kairo försökte vi tillsammans orientera oss bland vägskyltar på arabiska, kaotisk trafik och tutande bilar. Vi kutade upp och ner för trapporna i de billiga hotell som finns i centrala stan. Fullt överallt! Klockan var elva på kvällen men trots det var gatorna fulla av folk och alla affärer öppna. Dock inga lediga rum. Tillslut, efter 8-10 försök hittade vi äntligen ett ledigt rum för tre men där de lovade ställa in en extrasäng. Vi insåg alla fyra att vi haft en väldig tur att hitta detta, så vi accepterade priset på 40kr per person. Det finns billigare hotell här omkring upptäckte vi imorse, men de är fulla allihop så det här får duga för två nätter, innan vi åker till Sinai.

Dag 4 , Naama Bay Sinai

Det är svårt att hinna med att ens skriva dagboken! Jag måste försöka sammanfatta allt som hänt hittills. I förrgår åkte vi till Gize för att titta på pyramiderna. När man står framför dem i full beundran och verkligen vill njuta av detta man sett fram emot i åratal, är det ganska irriterande att bli jagad av pladdrande försäljare. Vi gick inte in på själva området eftersom det började bli kväll och kyligt.Vi bestämde att gå in när vi kommer tillbaka till Kairo efter dykningen på Sinai. Bussresan enkel väg dit ut kostar bara 3 kr, så det är ingen big deal. På kvällen gick vi på en enkel restaurang och beställde några små rätter, lite hummus, arabisk bönsallad och pitabröd. Det hela kostade 30 kr för två och tog 3,5 timme!
Igår den 3:e dagen på resan gav vi oss ut för att undersöka hur man tar sig till Sinai. Sinaiterminalen ligger vid Midan Abbasiya dit vi tog en minibuss från Midan xxx. Under resan blev hela bussen engagerad i att vi skulle komma av på rätt hållplats. Folk är så vänliga överallt! De hjälper oss att hitta vägen, hejar och vinkar. Det är inte så svårt att ta sig fram här som det först verkade. På hemvägen, med biljetterna bokade för resan imorgon, provade vi på att åka egyptisk (=hårdpackad) buss. Vi lyckades tränga oss på, men då åkte bussen bara i 5 meter, sedan skulle alla klämma sig av igen. Att resa med vanlig (stor) buss här verkar vara något alldeles extra. Vi stod länge och betraktade en gammal dam i svart klädedräkt med en stor nätkasse i handen. Ihärdigt försökte hon (och lyckades) tränga sig ur en proppfull buss. Det är något vi lagt märke till -att folk hjälper varann så gott det går. I trafiken, som i övrigt, utan smidigheten skulle detta inferno kollapsa. Det finns inte plats för några strukna piastrar mellan bilarna här inte, och ändå har vi inte sett en enda krock. Gatorna är tjocka av trafik i 3-4 filer långt fram på nätterna. Vi frågar oss -att folk orkar! att de har tålamod att vänta! Med den blåsvarta smogen i lungorna mår vi inte särskilt bra och det bara efter tre dagar!
När vi klev av bussen i Naama Bay var vi rejält hungriga så vi gick in på första bästa ställe. Vi valde Red Sea Fish och de frågade om vi tycker om haj. Jag vet inte, sa jag, men vi kan väl alltid prova. Det smakade som en blandning av torrt fläskkött och fisk men var ganska gott. Efter att ha ställt av ryggsäckarna på hotellet gick vi runt till ett par dykcenter för att kolla vilken vi skulle välja. Hittade ett som drivs av ett belgiskt par. Det var väldigt trevliga så vi bestämde att dyka med dem imorgon. Sedan gick vi in och lade oss i sköna mjuka (dyra) sängar.

Dag 6 Dykning!

Idag ska vi äntligen dyka i Röda Havet för första gången! Klockan åtta samlades vi på dykcentret. Vi skulle åka till Ras um Sid och Temple. Anders och jag plus en kille från England skulle dyka tillsammans med dykledaren . Sedan var det bara två elever och deras intstruktör. Det är skön när man inte dykt på ett tag att det inte är så mycket folk. Vi blev klara och hoppade i vattnet som höll kanske 22-23 grader. Ner med huvudet under ytan. Helt fantastiskt! Stora stim av små revabborrar, papegojfiskar, frökenfiskar, clownfiskar, picassofiskar och en ENORM napoleonfisk. Han var säkert 120 cm lång. En snäll banse som var väldigt nyfiken på oss. Det är så fantastiskt att man inte kan se allt eller fatta allt. Tänk er följande bild: till vänster en korallpelare som går nästan upp till ytan. Den är bebodd med fiskar och koraller i alla tänkbara färger och former. I bakgrunden finns det kompakt-blå havet. I mitten av bilden har ett stort stim av röda revabborrar samlats. Det måste vara 4-500 fiskar. Framför dem finns mindre stim av små svarta och vita fiskar. Kan något vara vackrare?? Egentligen känns det nästan som att möta Kairo. Man nästan storknar av alla nya intryck. Det tar nog ett par dyk innan vi riktigt kan SE. För övrigt såg vi en muräna av större storlek. Men örnrockorna som skulle finnas vid Temple missade vi. Imorgon är en väldigt speciell dag: då går turen till RAS MOHAMED, vad sägs om det?

Dag 7

Vi befinner oss just nu på dykbåten och har precis kommit upp från dagens första dyk. Tyvärr blev det lite av en besvikelse. Kanske beror det på våra högt ställda förväntningar. Det var absolut inget dåligt dyk, däremot var resan hit ner till yttersta spetsen av Sinaihalvön något alldeles särskilt. När båten kört från Naama Bay i ca en halvtimme kom ett stort stim delfiner och lekte runt båten. Det var fantastiskt att se dessa pigga och snabba djur i vilt tillstånd! De var otroligt snabba och simmade gott och väl ikapp med båten. Det var verkligen en häftig känsla att stå uppe på båten och titta på dem. Att få dyka tillsammans med dem hade varit ännu häftigare. Just serverar kocken och hans medhjälpare dagens lunch. Vi får färskbakat pitabröd och en underbart god bönsallad. Till det hummus och en annan grönsaksröra vi inte vet namnet på. Stora runda vegetariska köttbullar till och vi njuter i solskenet på däck.

Dag 8

Gårdagens dyk var mycket bra (Far Garden). Nu börjar jag kunna njuta av dyken. Avvägningen fungerar bra och öronen någorlunda. Anders säger att han börjar få lite problem med sina öron. Dagens dyk var mycket bra. Anders och jag dök sjäva för första gången i Röda Havet. Under andra dyket såg vi en sköldpadda simma under oss! Det är så härligt. Att bara sväva omkring och titta på alla fina färger. På kvällen tog vi en lång promenad och gick och la oss ganska tidigt.